Lär dig allt om RFID

Radio Frequency IDentification (RFID) är tekniken som vi alla använder men som vi aldrig talar om. Tekniken finns i alltifrån våra busskort, gymkort och inpasseringskort till mobiltelefoner och betalkort. Tekniken används även inom industri och för inventering av produkter. Och till mycket annat. I denna artikel gör vi en djupdykning i RFID-tekniken och lär oss mer om hur tekniken fungerar, tittar på några välkända produkter som använder tekniken och teknikens framtidsutsikter.

Vad är RFID?

RFID är en teknik som började utvecklas kring och speciellt efter andra världskriget. Det används för att identifiera objekt, djur och självklart även människor. Detta sker genom att det man identifiera är associerat med en tagg och denna tagg innehåller som minst information om ett unikt ID-nummer. Sedan har man även en läsare, som ofta är kopplad till en database, som kan läsa av serienumret kontaktlöst och jämföra det med informationen i databasen för att kunna identifiera objektet, djuret eller människan som är associerad med ID-numret.

RFID kommunikation
Hur en läsare och en tagg fungerar och kommunicerar med varandra.

Hur fungerar RFID?

En läsare kan läsa av en tagg kontaktlöst. Det innebär att läsaren inte behöver röra vid taggen för att kunna läsa av informationen på taggen. Kommunikationen mellan läsaren och taggen sker genom elektromagnetiska vågor. Specifikt är det den mest lågfrekventa formen av elektromagnetiska vågor som används i RFID-tekniken, nämligen den formen som kallas för radiovågor.

Frekvensen på radiovågor ligger mellan 300 GHz och går ner till 3 kHz. Inom RFID används flera olika standardiserade frekvenser, men de två vanligaste är 13,56 MHz och 125 kHz. Det är genom radiovågor på dessa frekvenser som både energi och information utbyts mellan läsaren och en tagg.

Alla vågor har amplitud, frekvens och våglängd. Dessa skiljer sig mellan olika typer av vågor och det är dessa egenskaper som manipuleras för att ändra mängden energi och information som vågen kan bära. För RFID-tekniken är det frekvensen den viktigaste egenskapen. Det är därför man skiljer på de olika teknikerna inom RFID genom dess olika frekvenser (125 kHz och 13,56 MHz).

RFID radiovåg
Exempel på en radiovåg.

Produkter som använder RFID

Som nämndes tidigare används tekniken i en rad olika produkter, både i konsumentprodukter och i industriprodukter. Här kommer vi för enkelhetens skull bara nämna de mest populära konsumentprodukterna.

NFC taggar

NFC taggar är ett vanligt namn på NFC i form av klistermärke (men kan också syfta på andra produkter). Tekniken går att göra så liten att det får plats i ett platt format och i form av ett klistermärke. Dessa NFC taggar kan man sedan klistra fast vid dörrar eller andra platser i sitt hem, bostadshus eller kontor för att kunna identifiera till exempel människor som passerar en dörr. Personen får helt enkelt blippa taggen för att bekräfta att personen passerat dörren. Eller åtminstone befunnit sig vid den aktuella dörren.

Om det finns NFC taggar som man vill köpa så rekommenderar vi Chipster då de har ett ständigt växande utbud. De vanligaste modellerna för NFC taggar är NTAG21x-serien, som till exempel NTAG213 och NTAG216.

Mifare taggar

Mifare är en teknik som till skillnad från NFC endast används för inpassering till låsta och skyddade områden (bostäder, kontor och andra byggnader). Både Mifare och NFC fungerar på 13,56 MHz-frekvensen men Mifare är inte samma sak som NFC. Mifare är den vanligaste tekniken i nyckeltaggar och dessa taggar kallas då för Mifare taggar.

RFID taggar

RFID är som tidigare nämnts det generella namnet på hela teknikfältet. RFID taggar är alltså ett helhetsnamn på alla typer av nyckeltaggar och klistermärken. Dessa kan vara både NFC, Mifare och EM.

RFID läsare och NFC läsare

NFC läsare är en RFID läsare som kan läsa av specifikt NFC-taggar. NFC är samma teknik som används i alla moderna mobiltelefoner. Det innebär att alla moderna mobiltelefoner även är NFC-läsare, även om de är något begränsade (speciellt i iPhone-mobiler).

Om man vill ha en NFC-läsare som man kan koppla till sin dator eller till en Raspberry Pi rekommenderar vi ACR122U. Denna läsare kan både läsa och skriva till både NFC-taggar och till Mifare-taggar, samtidigt som det är en av de billigaste läsarna på marknaden. Tillsammans med gratis mjukvara som libnfc fungerar denna läsare på Windows, Mac och Linux (inklusive RaspberryPi). En varning är att läsare inte kan emulera ett tangentbord och kräver alltså att man även installerare mjukvara för att man ska kunna använda mjukvaran.

ACR122U NFC-läsare
ACR122U är en av de vanligaste NFC-läsarna. Kan även läsa Mifare.

 

Även om ordet RFID innefattar hela teknikfältet syftar RFID läsare ofta på läsare som kan läsa av den äldre frekvensen på 125 kHz.

RFID och säkerhet

RFID är en teknik som ofta måste få plats på en väldigt liten yta (kort, taggar, klistermärken o.s.v.). Det innebär att man måste kompromissa med vissa funktioner, som helt enkelt inte får plats på den begränsade arean eller volymen. Detta har lett till en intensiv katt och råtta-lek mellan företagen som utvecklar RFID-tekniken och säkerhetsforskare och hackare som försöker hacka sig taggar och kort för att komma över känslig information som kan öppna dörrar.

Detta innebär att RFID-tekniken är inte så säker som man kan få uppfattningen av, även om kryptering används (vilket ofta inte ens är fallet om man analyserar en tagg eller ett kort). Detta har gjort att RFID är i många fall en väldigt enkel teknik att kopiera, på gott och ont. Man behöver dock vara lite teknisk för att kunna lyckas med att kopiera en tagg.

Skydd mot kopiering av betalkort

De senaste cirka två åren har det blivit allt vanligare med ”blipp” i betalkorten. I grund och botten är blippen en NFC-implementering. Det finns två stora säkerhetsproblem med blippen på betalkorten.

Dels ligger betalkortens information helt öppen på kortet, vilket innebär att om en person läser av kortet via blippen så kommer de kunna ser informationen i klartext. Denna information går sedan att använda för att handla på nätet. Den enda biten av information som inte finns på blippen är säkerhetskoden som kallas för CVV. Dock är CVV-koden inte ett krav och det finns uppskattningar att cirka 40% av webbutikerna på internet inte har CVV som ett krav vid köp.

Det andra stora problemet med blippen på betalkorten är att det går att handla under en viss summa utan att man behöver ange sin pinkod. I Sverige är denna summa 200 kr. Det innebär att det går att blippa andras kort med en betalterminal och dra 200 kr från ett kort utan att offret får reda på det innan den personen tittar på sitt bankkonto. Denna typ av brott kallas i folkmun för skimming.

Det finns ett enkelt att skydda sig mot skimming, och det är att använda ett så kallat antiskimming- eller RFID-kort (ej att förväxlas med ett kort med RFID-teknik som används för inpassering). Ett RFID-kort läggs i plånboken tillsammans med ens betalkort och övriga kort. När ett elektromagnetiskt fält skickas ut (t.ex. av en betalterminal) skapar RFID-kortet ett skyddande fält som blockerar betalkorten från att kommunicera med läsare, och på så sätt hindrar att kortet blippas och att informationen på kortet skickas till någon illasinnad person.

Relaterade artiklar på Tech.nu

4 startpaket för att bygga ett smartare hem under 2020

Jämförelse: Yale Doorman V2N eller ID Lock 150

Stäng meny